tisdag 6 januari 2009

I hopp?

Tro det eller ej men jag lever fortfarande trots det ångestfyllda telefonsamtalet. Som väntat hade hon inte fått reda på något nytt och sa att hon skulle meddela mig när hon fått det och jag gav hennes mormors telefonnummer. Tänk så glömmer hon det? Jag måste ju verkligen ha detta jobbet.

Nu när allting bara banar neråt vill jag att ni kommenterar detta inlägget och säger två saker som gör er lyckliga. Jag vill kunna hitta lyckan själv i vardagen, dock är det ganska svårt utan hjälpmedel - t.ex asiatiska kärleksdramor som sätter fart på endorfinerna som gör mig sjukligt glad. När jag börjar skolan kommer jag inte ha tid att titta på de och jag kommer förbjuda mig själv för jag vet att jag kommer hamna efter i skolan om jag ger mig in i den overkliga världen. För att hitta vardagslyckan tror jag att i alla fall jag borde lära mig uppskatta de där små sakerna i livet. Något jag verkligen tar förgivet... Jag var just påväg på att klaga på att jag klagar men nu klagar jag ju ändå? Vilken djävulsk cirkel.

Detta leder ingen vart och det gör inte Brott & Straff heller - därför ska gå och läsa den nu.

2 kommentarer:

Nayu sa...

Två saker som gör mig lycklig. Det är definitivt (ingen nyhet) först och främst jdramor. Det senaste året har det verkligen varit det som varit mitt absoluta livsnöje, många saker jag förr gillade förlorade jag intresset för. Ihuvudtaget var det väldigt lite jag njöt av, men jdramor väckte en slags glöd.
Sen låter det här säkert ganska tjockt men, när man är jätte hungrig och precis ska ta första tuggan av maten. Det är något av det bästa jag vet den känslan.

Svar: Ja, jag minns det. Att du gillade den mer och mer. Jag gillade den väldigt mycket när jag läste MM och jag tror inte jag kmr bli besviken eftersom du brukar ha väldigt bra smak.
Vad gäller skolan, I agree. Åh gud man vill bara försvinna in i andra världar några dagar, veckor, månader, till.

<3

Anonym sa...

När jag blir nere så brukar jag spela bas eller tröstäta =) Tror äta funkar bra när man är nere, eller spela diru låtar för sig själv och låtsas att man ser lika grym ut som Toshiya.
Ååh jag kom på en till töntig sak att göra när man är nere. Man hittar ngn som är lite sådär halvt underlägsen, typ son ens lillasyster, sedan bara kramar man dem med allt man har tills de inte kan andas. Det brukar funka för mig.

Tur att du klarade av telefonsamtalet utan att bryta ihop =)